ettugandisktaventyr.blogg.se

Vi kan nu konstatera att vi har valt rätt namn på bloggen då vi har haft en mycket händelserik helg. Vi började fredagen med att inhandla outfits på marknaden. Johanna och Denise köpte sig varsin schnygg (tänk norrländskt uttal) ugandisk klänning. Pågarna införskaffade sig fotbollsskor för att återuppta hedern på fotbollsplanen (De tror att talangen sitter i skorna). Denise och Johanna har blivit inspirerade av det afrikanska sättet att bära saker på huvudet och övade flitigt hela morgonen.

I lördags var det äntligen dags för safari och på vägen dit körde vi igenom flertalet mindre byar och stannade till vid en sjö vid namn Green Lake. Vid ett av stoppen passade vi på att glädja några barn med en av de bollar som vi fått från Findus, tack Findus och tack Kenneth! Efter flera timmars bilfärd kom vi fram till Queen Elizabeth National Park och välkomnades av ståtlig elefantfamilj, vi vinkade artigt tillbaka! Sedan väntade en båttur där vi fick se massor av olika djur, på oväntat nära håll. Kazinga channel är den plats med mest antal flodhästar i världen, vilket vi kan förstå då man såg dessa överallt! Vi fick även se vattenbufflar, krokodiler och en stor mängd olika fågelarter såsom Fish Eagle, black and white kingfisher och Hammercock.

Efter båtturen tog vi oss en välförtjänt middag på en restaurang i området för att sedan ta oss tillbaka till vårat boende. Kvällen spenderades sedan med att passande nog titta på lejonkungen. Under den ca 1,5 timma långa filmen fylldes taket i Simons och Emils rum med diverse insekter, de skattade sig väldigt lyckliga över att de hade myggnätet, och varandra...

På detta följde några timmars sömn för att sedan åka iväg klockan 06.20 för att fortsätta spaningen efter flera djur. Detta visade sig vara ett lyckodrag då vi ganska direkt stötte på två stycken elefanter, var av en blev väl så närgången och vi fick snabbt gasa därifrån. Därefter fortsatte turen vidare och nu skulle det visa sig hur pass smart/turligt det var att vi var ute så pass tidigt då vi var först på plats till en flock med lejon! Ett av lejonen var så pass nära som några meter från våran bil, vi kunde nästan peta på den med Johannas selfis-stick! Efter att ha spenderat ganska lång tid vid lejonen åkte vi vidare och såg en hel del antiloper och bufflar. Frukost stod sedan på schemat och denna skulle intas vid en liten sjö vid namn Salt Lake, där lokalbefolkningen utvinner salt för att försörja sig. Frukost var det däremot bara Emil som fick se något av då det helt sonika hade slut på mat, så medans Emil fick mumsa på sin omelett fick vi andra käka några gamla digestivekex. 

Väl tillbaka i Mbarara efter en svettig bilfärd fick vi andra äntligen avnjuta dagens första måltid, detta var ungefär klockan 14. Spännande nog provade vi på en buffé med lokal mat som serverades på ett hotell vilket var en spännande upplevelse. En sak vi fick prova på var Matoke vilket är en typ av matbanan och smaken kan liknas vid potatismos. 

Johanna har också hunnit skaffa sig en ny ärkefiende, när hon idag låg på gården och solade så bajsade en fågel inte en gång, inte två gånger, inte heller tre gånger utan fyra(!!!). Även Emil har tidigare råkat ut för samma öde om än i mindre omfattning. Vi lovar att återkomma om hur detta drama utvecklar sig! 

Här får barnen byta ut gummidäck mot en boll att leka med.

 

... och lyckliga blev dem :D

 

Stannade vid vägkanten för att ta ett foto på teplantorna bakom oss. Barnen poserade gärna för en bild.

 

Välkomstkommitén i Queen Elizabeth National Park.

 

 

 

 

På bilden kan man skåda en ståtlig Fish Eagle. Dessa örnar är monogama vilket innebär att de håller sig till en partner livet ut och när en av dem avlider skaffar de ingen ny partner. De håller sig alltid på mindre än 1 km avstånd  ifrån varandra.

 

Berätta inte för Mamma Flodhäst att vi la upp en bild där hon blundade.

Vacker här men skulle visa sig ha temperament när vi kom för nära.